Radiolyssnandet på kommersiella kanaler i Malmö var det högsta som noterats på senare år.
Mix Megapol och Rix FM Malmö har det största lyssnandet sedan 2013. Den största kanalen, NRJ, hade 61 000 lyssnare per dag, vilket var några tusen under rekordnoteringen, men betydligt högre än genomsnittet för de senaste åren.
Ökat lyssnande på Rix FM är ett skäl till att MTG Radio ökar räckvidden med 300 000.
Förra året hade MTG-kanalerna drygt 1,1 miljoner lyssnare per dag. Av dem stod Rix FM för nära en miljon per dag.
P4 och NRJ har också ökat lyssnandet jämfört med förra året. P4 har gått från 3,2 till 3,4 miljoner lyssnare på ett år och NRJ ökade räckvidden med 40 000 per dag.
En vanlig dag tittar 27 procent av svenskarna – det vill säga något mer än en av fyra – på rörlig bild vid sidan av traditionell tablå tv.
24 minuter per dag i snitt ägnar vi åt det som numera finns under samlingsnamnet video, det vill säga streamad film, tjänster som Netflix och Viaplay, playtjänster med mera. Vid den förra Orvestomätningen var noteringen 14 minuter, vilket gör video till det snabbast växande medieslaget för närvarande.
Indikat Media redovisar trenderna för svenskarnas medievanor i alla medieslag.
De här tidserierna är nu uppdaterade och återfinns under fliken Trendtabeller.
Dessutom finns sedan tidigare data om bland annat direktreklam, tidnings- och tidskriftsläsning under fliken Trendtabeller.
Peter Callius, affärsområdeschef för media hos Kantar Sifo
En färsk rapport från Kantar Sifos medie- och målgruppsundersökning Orvesto visar att vi nu ägnar mer än sju timmar per dag åt olika medier.
– Att vi är ständigt uppkopplade är ett skäl till att medieanvändningen slår nytt rekord. Den utmärks också av det vi kallar distraktion, att vi i allt större utsträckning använder medier utan att ha full fokus på dem, säger Peter Callius som är affärsområdeschef för media hos Kantar Sifo.
– Dessa båda företeelser kombineras exempelvis med lilla hållaren som man nu kan se på många cyklar. Den gör det möjligt att titta på mobilen medan man cyklar.
Peter Callius pekar också på hur Kantars globala undersökning har ändrat inriktning. Den började som Digital Life och bytte sedan namn till Mobile Life. Nu redovisas resultatet av 70 000 intervjuer på 57 marknader under namnet Connected Life.
– Det verkar som om vi kan lägga hur mycket tid som helst på medier, och med ”internet of things” kommer automatiseringen bara att fortsätta. Det är möjligt att utvecklingen begränsas av att människor till exempel inte vill använda mobilen för att starta automatisk bevattning i växthuset, utan att ens vara där. Folk gillar ju att vattna sina blommor, säger Peter Callius.
Svenskar i åldern 16-80 år snittar 7 timmar och 15 minuter i ett 20-tal olika medier en vanlig dag. Det är en timme mer än under sista delen av förra året. Även om en viss del av ökningen beror på en marginell dubbelräkning, eftersom sociala medier nu mäts separat, visar detta att medieanvändningen slår rekord igen.
– Av mätningen framgår att det är fler som lyssnar på kommersiell radio och fler som läser direktreklam. Samtidigt minskar den genomsnittliga tiden varje person ägnar åt mediet, vilket bekräftar att mediekonsumtionen går allt snabbare. Samtidigt ser vi ett beteende som kan kallas mikrofokus, korta stunder när man inte vill bli störd.
– Annonsörer behöver vara uppmärksamma på sådant och att toleransen för reklam som avbryter eller tar över blir mindre. Distraktionen och samtidigt användande av flera medier innebär enorma svårigheter för dem. Men det ger också stora möjligheter för den som gör rätt i bruset, säger Peter Callius.
Trendtabellen över medieanvändandet kan du läsa här: http://indikatmedia.se/trendtabeller/?sub=51
Solklart finns det mätningar som visar att det både är effektivt och lönsamt att annonsera i dagspressens tryckta tidningar. Trots det minskar mediets annonsintäkter.
För att försöka råda bot på det har annonspaketet 08 Stockholm bjudit in till en frukost. Den ska besvara frågor som “står minskningen av reklamintäkterna i dagspress i proportion till läsartappet?” Och “Vad är den egentliga effekten av reklaminvesteringen?”. Staffan Hultén från Ram är den som har uppdraget att bevisa effekten med hjälp av resultat från olika mätningar.
Men nu är det ju så att annonsörer för det mesta känner till effekterna av sina medieval och vad de leder till i form av minneseffekter och handlande. Den ökande konsumtionen talar ju också för att tillväxt för både enskilda varumärken och hela kategorier trots att de drar ner i print.
Därmed hamnar ett av dagspressens verkliga problem i fokus som förklaring till utvecklingen.
”Förtroendet för media når ny bottennivå” är en rubrik som dök upp i flödet häromdagen. Nu handlade den om förtroendet för nyhetsmedier i USA, men kunde lika gärna ha gällt Sverige. Den som tittande djupare in i siffrorna kunde notera att det var förtroendet bland republikanska väljare som hade fallit och nu låg under 20 procent – trots den säljande behandlingen av deras presidentkandidat.
Nu gäller samma sak i USA som i Sverige, att journalister står långt till vänster om väljarkåren. Risken är dessutom att avståndet till er som är marknadsförare och reklamköpare är ännu större, eftersom folk som jobbar i näringslivet säger sig vara höger i betydligt större utsträckning än medelväljaren.
I våra kontakter med marknaden hör vi dessutom återkommande kritik mot printmedierna för att:
Med det sagt är slutsatsen att printmedierna har helt andra problem än att övertyga om att de skapar reklameffekter.
TV4-Gruppen har noterat i sin högsta tittartidsandel sedan 2012.
I fjolårets fjärde kvartal nådde tv-huset samlade utbud av fri-tv 30 procent av tittandet i den kommersiellt intressanta målgruppen 15-49 år.
Noteringen var något högre än i motsvarande kvartal året före, men framförallt hade avståndet till närmaste konkurrenten SVT ökat. På helårsbasis har TV4-gruppens andel av tittartiden legat stabilt i målgruppen på mellan 27 och 28 procent de fem senaste åren.
Kanalen TV4 har ensam över 20 procent av tittartiden sett över hela befolkningen. Tittarna ägnar en femtedel så mycket tid åt Sjuan, som är näst störst av TV4-gruppens frikanaler.
Under andra kvartalet 2016 beräknades nära tre miljoner svenskar ha tillgång till Netflix.
Antalet svenska användare förväntas dessutom ha vuxit då bolagets prognos överträffades under fjolårets sista kvartal. Av sju miljoner nya användare globalt kom då drygt fem miljoner från länder utanför den amerikanska marknaden, vilket innebär att Netflix har lyckats etablera sig på nya marknader.
Netflix mål är att hälften av utbudet skall vara egenproducerat. Vid den svenska lanseringen 2012 investerade Netflix i reklam i olika kanaler. Unga män var den viktigaste målgruppen då dessa har visat sig vara först med att testa nya internetbaserade tjänster, och även sprider uppmärksamhet om sådana som fungerar väl.
Läsningen av gratis utdelade tidningar faller.
Tidningar som Vi i villa och Villaägaren, som lockar annonsörer med stora gratisupplagor, noterade 2016 sina lägsta läsarsiffror hittills. Deras förmåga att locka till annonsering via sina sajter är begränsat vilket gör att de inte aktivt driver trafik dit. Läsartappet indikerar därmed att digitaliseringen har minskat intresset för print bland läsande villaägare.
Också Mer Smak och Buffé riktade till Coops och Icas kortkunder noterar historiskt låga läsarsiffror.
Sprint-Ad samlar merparten av landets gratistidningar med en total upplaga på mer än 3 miljoner exemplar. Antalet läsare är lika många, enligt den senaste Orvestorapporten.
Mediekompaniet vars prenumererade dagstidningar har 2,8 miljoner läsare, får därmed se sig förbisprintade.
39 av tidningarna finns inom Direktpress som äger Sprint-Ad. Därutöver samarbetar annonspaketet med lokala tidningshus som Stampen, HD-Sydsvenskan, Mittmedia och Hallpressen och med lokalt ägda gratistidningar som Umeå Tidning, Annonsbladet Dalarna och Torslanda Tidning.
Till Direktpress hör också Stockholmdirekt.se, som inriktar sig på lokal journalistik i Stockholmsområdet.
De tre största landsortstidningarna ökade antalet läsare i sista tertialet 2016.
Upsala Nya Tidning ökade med 6 000 läsare per dag medan värmländska NWT och HD i Helsingborg ökade med 4 000 läsare. Dessa tre är de enda landsortstidningar som har mer än 100 000 läsare per dag i genomsnitt.
För morgontidningarna i storstäderna fortsätter antalet läsare att minska. Dagens Nyheter har nu 582 000 läsare per vardag, enligt Orvesto Konsument. Det är 21 000 färre än vid den förra mätningen.
För första gången har ett nyhetsprogram med lokalnyheter blivit större än alla riksprogram i genren.
Det är SVT:s Lokala Nyheter klockan 19.55 som nu toppar tittarligan. I december hade programmet en och en kvarts miljon tittare i snitt, enligt MMS. Samtidigt hade Lokala Nyheter 18.30 nära 900 000 tittare i snitt.
Tidigare år, med tidigare sändningstider för regionala nyheter, hade båda SVT-sändningar publik i den storleken. TV4 har upphört med sina lokala nyhetssändningar, vilka hade cirka en halv miljon tittare vid klockan 19.15.
Rapport är störst på riksnyheter med i snitt en miljon tittare per dag.
Rix FM blev under det gångna året största reklamkanal i Stockholm.
Vid den senaste mätningen hade MTG-kanalen hade 30 000 fler lyssnare än Bauer Medias Mix Megapol, trots att konkurrenten har slagit samman sändare i Stockholm och Södertälje.
Mix Megapol är landets största kanal/radionätverk med sändningar på 36 orter. Rix FM finns på 21 orter och är störst på 17 av dessa orter.
Rix FM blev under det gångna året största reklamkanal i Stockholm. MTG-kanalen hade 30 000 fler lyssnare än Mix Megapol, enligt den senaste mätningen, trots att konkurrenten har slagit samman sina sändare i Stockholm och Södertälje.
Rix FM har en tuff situation med en position precis mittemellan Bauer Medias kanaler NRJ och Mix Megapol vilken är landets största med sändningar på 36 orter. Rix FM är störst på 17 av de 21 orter där den kanalen finns.
– Vi vet att vi har ett mycket starkt varumärke med en fantastisk kännedom, och hade vi också funnits på 36 orter så hade vi sannolikt varit landets största kommersiella radiokanal, säger Christer Modig affärsområdeschef för radio på MTG Sverige.
Han pekar på en kombination av tre olika saker som skälet till att Rix FM har vuxit sig störst i Stockholm.
– I första hand har vi varit tydliga och konsekventa med vår produkt. Sedan har vi positionerat våra nya stationer Power Hit Radio och Star FM mot konkurrenterna för att på så sätt gett Rix FM större utrymme för att nå sina lyssnare med aktuell musik för vuxna, vilket verkar tilltala lyssnarna i Stockholm. För det tredje har Rix FM fräschat upp sitt varumärke genom att byta logotyp och följa upp detta med starka kampanjer i hela landet.
Rix FM:s målgrupp är familjen där kärnan är mellan 20-49 år. Det är män och kvinnor som gillar aktuell popmusik och underhållning och som ofta nynnar på samma låtar som barnen i baksätet. Kanalen jobbar mycket med musiken i sin marknadsföring och använder kända artister. Reklamen syns primärt i tv, utomhus och online, men Rix FM använder även direktreklam och givetvis sitt eget medium. Reklamen utformas inhouse.
– Vår senaste utomhuskampanj fick stor uppmärksamhet då vi marknadsförde alla våra fem FM-kanaler i Stockholm i en och samma kampanj med samma manér trots olika målgrupper. Den fungerade fantastiskt bra.
Rix FM:s ökning och nytillkomna kanaler gör att MTG:s kommersiella lyssnarandel har ökat från 32 till 43 procent. Det har påverkat annonsförsäljningen positivt¸ speciellt i sista kvartalet 2016.
– Bilbranschen, livsmedel och spel är tre kategorier som sticker ut speciellt just nu, säger Christer Modig.
Indikat Media redovisar trenderna för svenskarnas medievanor i alla medieslag.
De här tidserierna är nu uppdaterade och återfinns under fliken Trendtabeller.
Dessutom finns sedan tidigare data om bland annat direktreklam, mediernas annonsintäkter samt om daglig medieanvändning under fliken Trendtabeller.
DN har fler läsare på nätet än i papperstidningen. Det har också GP och Sydsvenskan, och för Svenska Dagbladet gället att nästa dubbelt så många läser på nätet än på pappret.
Alla storstädernas morgontidningar har därmed gått igenom ännu en av digitaliseringens faser, det vill säga att flytta merparten av läsandet till nätet. Till det kommer att Aftonbladet har tre miljoner nätläsare per dag och Expressen nästan två miljoner. Och ett känt faktum att de bägge ”kvällstidningarna” är ensamma om att vara positionerade för en fortsatt lönsam annonsaffär.
Schibsteds årsredovisning bär vittnesbörd om i vilken omfattning annonspengarna numera går innehållsmedierna förbi. Rapporten är fokuserad på tjänster som Blocket och franska Leboncoin.fr, köp- och säljsajter som står för en fjärdedel av det norska mediebolagets vinst. Om man nu ska kalla det media när låneförmedlaren Lendo.se är den tjänst som lyfts fram inom bolagets tillväxtsegment. Resultatet blev i alla fall att Schibstedaktien rusade på Oslobörsen när rapporten blev känd.
Medier vars affär bygger på betalande prenumeranter har gått från att vara branschens mest lönsamma till att ha lägst vinstmarginaler. Att DN rapporterar 80 000 abonnenter som betalar in sig för att ta del av tidningens låsta innehåll kompenserar inte alls för minskade annonsintäkter. Samtidigt attackeras medielogik och etiska regler för gammelmedier inom ramen för debatten om ”alternative facts”.
Eller som det heter med vår tids förskönande omskrivning: traditionella medier står inför en fortsatt utmaning…
Den så kallade mediedagen har vuxit från fem till sju timmar på sedan de smarta mobilerna dök upp för tio år sedan.
Då använde vi 295 minuter per dag till olika medier mot 424 minuter i snitt per person förra året, enligt Orvesto Konsuments sätt att räkna. För första gången redovisas sociala medier separat och de som är mellan 16 och 80 år ägnar 36 minuter om dagen åt Instagram, Snapchat med flera.
Användningen av dataspel speglar medietillväxten. Det genomsnittliga spelandet har ökat från 10 till 15 minuter per dag sedan 2008, och förra året spelade var sjätte svensk data- eller tv-spel en vanlig dag. Det innebär att de som verkligen spelade ägnade en och en halv timme om dagen åt sitt spelande i genomsnitt.
OBS! Mer data finns under fliken Tid i olika media – helår.
Aftonbladet lockade till mer än 100 miljoner startade strömmar under årets första kvartal, vilket gjorde att kanalen hade fler starter än TV4, Viafree och Dplay tillsammans. Det gjorde också att antalet startade reklamfilmer ökade med tio procent jämfört med första kvartalet i fjol.
”På helårsbasis ökade det totala antalet startade strömmar med 15 procent”, säger Per Grunéus, tv-strateg hos Schibsted Sales & Inventory.
Varför ökar tittandet?
”Aftonbladet har länge arbetat efter devisen att vara Sveriges primära nyhetskälla. Detta återspeglar sig även i Aftonbladet TV, där vi är marknadsledare i “breaking news”. Med utgångspunkt från att aldrig störa vårt fokus på att vara först och bäst på nyheter har vi skapat programformat som folk gillar att titta på som 200 sekunder, Kungligt och Boom. Kombinationen av att husera både nyheter och program ger oss trafik även när det inte är nyhetsläge. Från årsskiftet har vi även bättre anpassat tv-plattformen till hur video konsumeras.”
”Aftonbladet har länge arbetat efter devisen att vara Sveriges primära nyhetskälla. Detta återspeglar sig såklart även i Aftonbladet TV där vi är marknadsledare i “breaking news”. Det är en position som aldrig får störas, vid sidan av nyhetsavdelningen är en programavdelning placerad som enbart fokuserar på programformat som folk gillar att titta på. Exempel på program är 200 sekunder, Kungligt och Boom. Att våga växa, och bli en stor organisation som huserar både nyheter och program, ger oss trafik även när det inte är nyhetsläge. Efter årsskiftet har vi sett över tv-plattformen för att anpassa oss till hur video konsumeras.”
Vad skiljer Aftonbladet TV från konkurrenterna?
”Andelen direkttrafik till vår sajt är högre vilket ger ett större oberoende av sociala medier. Det märks så fort det händer något, då vänder sig användarna direkt till oss. Det beteendet är vi ensamma om att se och är en förklaring till att vi kunnat bygga vår starka nyhets-tv vi har. Förra året ökade vi direkttrafiken ytterligare till dryga 80 procent vilket bekräftar att vi är en primär nyhetskälla.”
Vilka är målgrupperna?
”Aftonbladet TV har sin största målgrupp i åldern 20-44 år. Men vi skapar såklart innehåll för alla. Med våra möjligheter till målgruppsstyrningar kan vi nå ut mer skräddarsytt om det önskas.
Givetvis använder vi olika reklamytor för att göra reklam för våra format. I och med att vi dessutom har externa samarbetspartners som TV3, där Aftonbladet Morgon sänds, så breddas hela tiden exponeringen.”
Vilka kategorier av varumärken är mest frekventa som annonsörer?
”Spel- och bettingbolag är mest frekvent förekommande, vilket är helt naturligt med tanke på hur stor andel tittare vi har i gruppen män över 35 år. En analys av reklamvisningarna i online video inom casino- och betting för Q1 2017 visade att den så kallade affiniteten var dubbelt så hög i Aftonbladet TV jämfört med konkurrererande aktörers playtjänster.”
Vilka kategorier är nya och vilka växer snabbast?
”Vi ser flera olika mönster. Dels finns annonsörer som redan satsar mycket på linjär tv och som antingen vill nå andra målgrupper eller helt enkelt vill öka räckvidden med hjälp av kombinationen tv plus online video. Dels har vi annonsörer som inte riktigt har budgetar för att slå igenom i linjär-tv utan använder Schibsteds bredd och räckvidd för att nå ut med sina budskap. Vi ser också en ökad efterfrågan kring mer kreativa kampanjupplägg där kunden tillsammans med oss utformar egna program eller integreras som en del av redan befintliga format.”
Vilken typ av uppföljning efterfrågar annonsörerna?
”Arbetet med MMS för att för att skapa en ”valuta” för online video är centralt för detta. Till våra kunder eftersträvar vi alltid att påvisa effekt. Uppföljningarna ser alltid olika ut beroende på respektive kunds utmaning. Det kan vara att löpande följa och mäta kundernas varumärken eller så kallad attribueringsmodellering, det vill säga att följa konsumentresor, med hjälp av cookies, för att beräkna olika kanalers påverkan på försäljningen och hur mediemixen kan förändras för att öka sannolikheten att fler kunder konverterar.
“Lika mycket medel som de nordiska licens- och skattebetalarna tillför de nordiska via public service-systemet slussas också ur densamma via den digitala reklammarknaden.”
Den observationen är central i Kampen om reklamen, en studie från Nordicom som publicerades i veckan.
I och för sig tog det 150 sidor innan författarna Jonas Ohlsson och Ulrika Facht kom fram till den. Innan dess hade de dock gått igenom i stort sett alla tidigare kända fakta om nya beteenden och nya reklamlösningar.
Rapporten är beställd och finansierad av Nordiska ministerrådet och det norska Kulturdepartementet. Det torde vara ett uttryck för oron
på det politiska fältet för framtida svårigheter att finansiera lokalt producerat medieinnehåll.
Rapporten jämför utvecklingen i hela Norden och visar att digitaliseringen har fått störst konsekvenser i Sverige och Danmark, där utomnordiska digitala plattformar uppskattningsvis tog hand om mer än 60 procent av de digitala reklaminvesteringarna under 2016. I såväl Sverige som Norge svarade utomnordiska plattformar för i princip hela den samlade tillväxten i de digitala reklaminvesteringarna under både 2015 och 2016.
Kvällstidningarna har lyckats bäst i den nya konkurrensen. Det framgår också av vårt reportage om Aftonbladet TV att de arbetar hårt på att locka publiken direkt för att undvika att den kommer till deras sajter utan omvägen via de amerikanska konkurrenterna. För lokala medier är bidraget från den digitala annonseringen alltjämt alarmerande litet och för de flesta lokaltidningar handlar det om andelar omkring eller under tio procent.
Kampen om reklamen redovisar ur många olika aspekter att tidsfönstret där annonserande varumärken bekostade lokal och nationell nyhetsjournalistik är på väg att stängas. Public service andel av sådant innehåll blir bara större och större. I rapportens allra sista stycke drar Ohlsson och Facht den här slutsatsen utifrån den hastighet som medieintäkterna försvinner till USA:s västkust:
“Häri ligger inte bara den största utmaningen när det gäller att utforma en kraftfull mediepolitik ämnad att bevara den inhemska produktionen av kommersiellt finansierad nyhets- och aktualitetsjournalistik i de nordiska länderna, utan också den som är mest komplicerad för våra politiker att hantera.”
Indikat Media redovisar trenderna för svenskarnas medievanor i alla medieslag. Följande tidserier är nu uppdaterade och återfinns under fliken Trendtabeller.
